Hopp och förtvivlan
Usch känner mig alltid stressad. Över nästan allting, det spelar ingen roll om jag planerat innan eller inte. Är alltid stressad. Jag kan inte ens beskriva hur det känns men samtidigt som jag fruktar vissa saker så ser jag ändå fram emot så mycket. Vintern i sin skönhet med snö, lyktor, julhandel och mys. Vill bara vara med min pojkvän och kolla på film med massor av filtar runt oss. Kyssas i kylan och gå hand i hand genom Gamla stan i alla fina ljus. Längtar.